Vi hade två stora beställare, Hjälpmedelsinstitutet och Flyttfirman NFB, samt en del ströjobb. Det låg alltid en hög med skisser och förslag som väntade på att bli åtgärdade.
Vi växlade mellan dessa beställningsjobb och egna alster, de ena födde det andra.
Tiden rusade iväg.
Tänk om man kunde arbeta lika fort som hjärnan tänker.
Att sitta och vänta på att handen skulle förverkliga ens tankar kändes ibland frustrerande långsamt.
Åt Hjälpmedelsinstitutet gjorde vi serieliknande foldrar och vykort . Dessutom illustrerade vi många små skrifter och böcker.
Flyttfirman gjorde vi också serier åt, vi lånar ut våra gubbar från Dörty City som fick lära och visa deras kunde hur man packar så att föremål ej går sönder.
Att rita serier har alltid varit en dröm precis som att få animera.
Ett av de större beställningsjobben var "Plus och Minus". Två figurer som vi animerade och inkopierade i några spelfilmer om elsäkerhet. Filmerna var tänkta för skolan och skulle visa på faran att leka i närheten av elskåp och elledningar. Vi har hört att filmen fortfarande används även i utbildningar för vuxna.
"Ren till Max" var ett annat projekt. Max var en ekorre som lärde alla, speciellt barn, att plocka upp skräp efter sig. Max förekom i foldrar, små tidningar med spel och som tygdocka och stor utklädnadsdräkt bl.a. ute i skicbackarna i fjällen.
Vi hade också ett roligt sammarbete med Danmark i den tecknade filmen "Värdshistorien".
.
