Bultens alldeles egen filosofi

Det här är jag.
Det här är hela jag.
Nästan hela i alla fall.
Jo, att alla ben öron och sånt är här det är klart, men det finns väl något mer som är jag.
Eller, är jag bara nos, ögon, öron, ben, svans och en klump till kropp.
Men det verkar trist.
Blöt, nos och simmiga ögon, svans, kropp och snopp.
Är det jag? Näh...jag vägrar, jag är något mer.
Få se nu...vist, jag visste väl det.
JAG ÄR HUNGRIG!

nnnnn

Jaha! Jag är en klump på fyra ben med svans, nos och öron,
som är hungrig.
Skönt.
Det vore hemskt om jag inte vore något.
Nu är jag något. Man måste alltid vara något. Den som inte är något, den den,den...ja den är ingenting.
Nu är jag hungrig.
När man är något tex, hungrig ska man göra något åt det.
Om jag nu är hungrig, så är det bäst att äta.
Om jag skall äta är det bäst att gå ut i köket.
Om man skall gå ut i köket skall man ta det jävligt försiktigt förbi städskåpet.

Oj!.. Nu svor jag visst.
Jag ber så mycket om ursäkt. Det är klart att man inte ska svära, det både låter och är otrevligt, men förbaskat skönt!
Hum...nu svor jag visst igen, det var inte meningen.
Mening...
Vad är mening?
Konstigt ord förresten...MENING...
Säg det själv MENING... känns det inte konstigt. Meningngngngngngngn.
Det klibbar i gommen. Slibbigt, äckligt, klibbigt, mening, mening, mening...
Mening, mening, mening...blä!
Vad är meningen?

nnnnn
nnnn

Vad är meningen med å äta t.ex.?
Jo, om man som jag, är hungrig, så blir man mätt.
Visst, jätte bra.
Men varför ska man bli mätt?
Mår jag bättre om jag proppar i mig diverse hundmat, rester, torkadfisk och andra läckerheter?
Nej...eller åtminstone...Nja.
Det är ju gott!
Det är det.

Tänk...en form med fastbränd lasange...GOTT!
Eller...en kastrull kvarglömd spagetti...JAG ÄLSKAR SPAGETTI!!!
Spagetti med skinka och champinjoner badande i ägggula.
Spagetti med vanlig köttfärs sås, spagettiringar, spagetti hit, dit, upp, ner ,där, här, var, när...
...Makaronipudding!

nnnnn

Ja, det är också gott.
Men det är kortvarigt.
Jo, det är det.
Det är gott, men kortvarigt.
Man äter...så vips, är det slut. Att vifta på svansen, lägga huvudet på sned, och försöka se trevlig ut hjälper ibland.
Men sedan är det slut.
Varken svansvift eller bedjande ögon ger något.
Man får dra sig tillbaka

Så kommer det där med mätt.
Jag, som de flesta andra, har ju inte vett att sluta i tid.
Jag blir proppmätt, störtmätt, vrålmätt och bara liggande någonstans
småfisande för mig själv.
Tills jag somnar.
Somnar.

nnnnn

Somnar
Somnar...somnar...sova...sova...sov...so...s...TRIST!
Det är trist.
Äta, sova, äta, sova, äta...skita, äta, sova, äta...trist.
Nej, förresten...äta, det var ju gott, speciellt spagetti, det kom jag ju fram till.
Att jag är en klump på fyra ben, kom jag ju också fram till.
Men sova.
Det är trist.
Eller..?

Varför sover jag?
För att jag äter så mycket, att jag blir så mätt att jag inte orkar något annat
än att sova.
Eller, också har jag inget annat att göra. Eller,så ...DRÖMMA.
Drömma...det är skönt.
Det är därför jag sover, för att drömma.
Det är det som är JAG förutom att jag är en klump på fyra ben med svans, nos, trötta ögon och två öron.

Jag är en drömmare, så är det nog.
En som bara äter och drömmer.

Det är klart, man kan ju gräva stora hål i gräsmattan ute i trädgården.
Alltid blir det något av det, om inte annat så blir den som tycker om gräsmattor arg.
Eller också kan man skrämma slag på någon som är mindre, eller kissa i någons sko,
eller bita och gnaga sönder något, eller...
Men varför.
Vad är det för mening?

Hum?

Mening.

vara något.

Alltid samma, man skall vara något mer än den klump på fyra ben man är.
Och det skall vara någon mening med det.
Jag är inte sådan.
Lat
Ja, kanske, men ändå inte.
Bekväm.

nnnnn

Men varför, APPORT, SPRING, SITT, LIGG, PLATS och så vidare.

nnnnn

Väluppfostrad.

Visst, det gör intryck. Duktig, snäll, vet sin plats, gör det man ska.
På ett sätt ganska skönt, man behöver inte tänka.
Man bara gör det man blir tillsagd, så ordnar sig allt.

nnnnn

Men varför?

nnnnn

Varför ska man göra det?
Mat får man ju i alla fall.
Sover gör man ju ändå.
Det måste finnas något mer, något annat.
något som är, något som är mer, mycket mer.
Mycket viktigare. Mycket större. Mycket...ja mycket.
Mycket mening.

nnnnn

svårt

Nu blev det svårt.
Jag är en klump på fyra ben, det räcker.
Varför ska jag alltid sno in mig i en massa, mycket, mening och sådant.

Näh, nu sover jag ett tag så får vi se vad som dyker upp.

.